Endast en eldstad per rökkanal

Varje eldstad bör ha en egen rökkanal. Om man ska ansluta fler eIdstäder till samma rökkanal finns det mycket som kan bli fel. Störst problem är det i täta moderna hus med mekanisk ventilation. Placeras eldstäderna på olika våningsplan kan kaminen på övervåningen ryka in. Är kanalen för liten går det bara att elda i en eldstad åt gången. Är kanalen överdimensionerad finns det risk för kondensering och tjära i skorstenen om bara en eldstad används.
På 1800-talet var det vanligt med en stor gemensam rökkanal i flerbostadshus. Till kanalen anslöts alla vedeldade köksspisar på de olika våningarna. Det fungerade för att man eldade varje dag i samband med matlagning. Huset och fönstren var otäta så det blev bra dragförhållanden i skorstenen.

Glidgjutning med keramiskt massa

I stället för insatsrör kan man använda keramiska massor och laga skorstenen genom glidgjutning. Beroende på rfabrikat varierar tjockleken på massorna från tunt som färg till någon centimeter tjockt.
Den tunna beläggningen är bra om man inte vill minska kanalarean. Den tjockare beläggningen bygger upp ett nytt foderrör invändigt. Risken för fel är mindre med en tjock beläggning. Innan massan kan påföras måste rökkanalen göras riktigt ren. Glidgjutningsmassan påförs på rökkanalsväggama genom att en dragkudde/kon anpassad till kanalen sakta dras upp genom skorstenen. Massan fylls på uppifrån. Proceduren upprepas de antal gånger som krävs för att få tillräcklig tjocklek och täthet.

Förr användes en metod som kallades säckdragning som liknar tätning med keramisk massa. I stället för keramiska massor användes ett kalkcementbruk. Ett rep bands fast i en jutevävssäck som sakta drogs upp genom skorstenen medan bruket hälldes i från toppen. Denna metod är inte en fackmannamässig reparationsmetod eftersom det är svårt att få bruket att sitta kvar på kanaiväggen en längre tid.

Otät skorsten

Yttre skador kan bero på vibrationer i marken på grund av sprängning eller liknade. Det kan även handla om sönderbrytningar på grund av att skorstenen har monterats med en sidodragning. Om inte skorstenen har monterats rätt från början kan det uppstå skador efter en tids användning. Innan man väljer hur man ska reparera en skorsten måste orsaken till skadan konstateras. Om skadan beror på konstruktiva fel måste dessa åtgärdas först eftersom ett konstruktivt fel snabbt återkommer om inget görs åt felet. Ett exempel är när en sidodragning av skorstenen är fel utförd. Då kan extra stagningar behövas. Skorstenen kanske till och med behöver byggas om från grunden.

Skadorna kan delas in i två kategorier.
* Otäta rökkanaler
* Utförande som leder till för höga temperaturer.

Den vanligaste typen av skada är otäta rökkanaler. Dessa skador repareras vanligen med ett nytt inre foderrör som insatsrör. Fel som kan leda till brandfarliga temperaturer är svårare att reparera. Det kan då krävas ingrepp i huset så att avståndet mellan skorstenen och brännbara väggar blir större. Reparationen bör utföras med produkter som är typgodkända eller på annat sätt certifierade.